Tror du inte jag vet det?

Idag är det Thanksgiving och då ska man vara jävligt tacksam. Jag är tacksam för att elstötsexperimenten äntligen är över för min del och jag är tacksam för de fyra biobiljetterna jag fick för att ha deltagit. Däremot är jag inte ett dugg tacksam över den fruktansvärt lång boken i utvecklingspsykologi som det är meningen att jag ska läsa. Den är inte lika tråkig som statistikboken jag läste förra veckan, men väldigt mycket längre.

 

Efter ett motstånd som varade ovanligt länge har jag nu tyvärr gett efter. Jag kunde inte stå emot längre. Det var inte dags än, men jag kan inte längre låta bli. Dragningskraften var för stark. Därför sitterjag nu här och lyssnar på julmusik fast det inte ens är december än.