Tror du inte jag vet det?

Idag kom biljetterna jag väntat på sen i juni. Jag hade varit väldigt orolig att biljetterna inte skulle komma eftersom det tog så lång tid, men så kom de och jag blev så himla glad. Jag skulle äntligen få se mitt favoritband live. OCH SÅ GÅR DE OCH STÄLLER IN KONSERTEN. ME ANGRY. ME KILL.

 

Vad finns det inte en remix av?

Det har hänt massor av bra saker idag och igår, bland annat följande:

• Jag har fått reda på att jag klarade min tenta i kognition
• Jag har varit på Tom Tits med Linnéa och det var awesome
• När jag åkte från Huddinge i morse spöregnade det, men när jag kom till Uppsala snöade det för fullt här, så nu är marken vit och fin
• Jag kom ihåg att ta med både matlåda och bestick till skolan
• Jag gick in i en skylt där det stod "Här håller vi på att förbättra säkerheten (även om det gjorde ont uppskattar jag verkligen ironin)
• Jag har sett den sista Twilight-filmen, så nu är eländet äntligen över
• Ica har rea på Ben & Jerry's, så jag slapp laga middag i kväll

Just det ja, jag har ju en blogg... I shall update when I have something vettigt to update about. Not like this. This is very unvettigt. Indeed.

 

Jag är trött och min hjärna är en ballong man blåst upp lite för mycket, så att man ser att om man blåser väldigt lite till så sprängs den. Och det vore ju tråkigt.

Idag är det Thanksgiving och då ska man vara jävligt tacksam. Jag är tacksam för att elstötsexperimenten äntligen är över för min del och jag är tacksam för de fyra biobiljetterna jag fick för att ha deltagit. Däremot är jag inte ett dugg tacksam över den fruktansvärt lång boken i utvecklingspsykologi som det är meningen att jag ska läsa. Den är inte lika tråkig som statistikboken jag läste förra veckan, men väldigt mycket längre.

 

Efter ett motstånd som varade ovanligt länge har jag nu tyvärr gett efter. Jag kunde inte stå emot längre. Det var inte dags än, men jag kan inte längre låta bli. Dragningskraften var för stark. Därför sitterjag nu här och lyssnar på julmusik fast det inte ens är december än.

Efter två dagar av elstötar ser jag numera väldigt mycket fram emot termin tio då jag själv får utföra såna experiment på folk. Jag ska dit i morgon igen för ett sista experiment, men det känns inte så farligt. Man skulle trycka på olika knappar och få elstötar som man själv fick välja styrkan på så länge det var obehagligt. Första gången jag fick en stöt ryckte jag till så mycket att jag tryckte på alla knappar samtidigt. Så kan det gå. För att det här inlägget inte ska bli så tråkigt lägger vi in lite passande musik också.

 

Potatisarna jag precis kokte är de mest överkokta jag någonsin har sett. Ändå är de inte klara i mitten. Jag fattar inte varför det alltid blir så, vad fan gör jag för fel?! Inte var de stora heller. Jävla skitpotatisar.

 

Nu ska jag gå iväg och få elstötar.

På nyheterna sa de precis att det är den internationella toalettdagen.

Bajs på er!

Stulit en sandbox
Haft på mig en skinkklänning
Varit maskot för ett rullstolsbasketlag
Blivit eskorterad ut ur Taj Mahal av beväpnade vakter
Sökt till Idol i en banandräkt
Eldat upp ett sophus (dock inte med meningen)
Gått runt i skolan med ballonger på huvudet
Massmördat gosedjur och sytt en klänning av dem
Målat mig totalt blå (före Avatar, de blev nog inspirerade av mig)
Förköpt Lady Gagas skiva utan att komma ihåg det
Klätt ut mig till min mattelärare på Halloween

Beställt en säckpipa

Sökt jobb som nakenmodell (long story short: det låg en annons på Arbetsförmedlingens hemsida, jag tänkte "Varför inte?")
Sagt upp mig via sms

 

Var vänliga bidra med fler om ni kommer på något.

Igår morse vaknade jag av att någon av mina grannar hade sex. Kul för dem, tänkte jag och försökte somna om. Det gick inte, inte ens med öronproppar. Följden blev att jag bittert låg och vred mig och undrade varför detta alltid ska hända mig.

 

Sen på kvällen kunde jag inte sova för att arga snubben på våningen över hade ännu ett av sina ilskeutbrott. Jäklar vad han skrek! Som vanligt, i och för sig... Det lät som att han kastade en massa saker i golvet också, så att hela rummet skakade. Var lite rädd att mitt porslin skulle trilla ner från hyllorna, men det gjorde det inte som tur var.

Det här är Lauren Socha.

Lauren är mest känd för att ha varit med i tv-serien Misfits, där hon spelar en av några ungdomar som får superkrafter när de gör samhällstjänst. Säsong 4 av Misfits började ganska nyligen, men trots att det var sagt att Lauren skulle vara med är hon inte det. Varför? Hon blev dömd till en kort tids fängelse och 80 dagars samhällstjänst i maj.

 

Ironi ♥

 Nu har väl de flesta sett det här, men jag tycker ändå att det är värt att läggas upp på bloggen.  Jag undrar hur reaktionerna hade varit om det hade varit en högt uppsatt moderat eller socialdemokrat. Förmodligen mycket större än de är nu.

Människor är som äpplen. De finns i flera olika färger, men alla av samma färg smakar inte likadant. Det finns båda fina och fula i alla färger. I början är de omogna och äckliga, men de flesta blir goda till slut. En del förblir dock omogna och äckliga hela sin livstid. Alla dör och ruttnar till slut. Utom en del som inte hinner ruttna, för de blir uppätna.

Såhär ser jag ut för tillfället:

 

Mina fotsulor hatar mig. Inte lika mycket som igår, när de gjorde så ont att min mamma var tvungen att komma och hämta mig på tågstationen (i Huddinge!) med bilen mitt i natten för att jag inte kunde gå, men de gör ont nu med. Så går det när man står upp en hel dag och sen spelar laserdome i flera timmar i klackskor. Visserligen låga klackskor, men ändå.

 

Hur som helst jobbade jag på Älvsjömässan hela helgen med att sälja Allt om mat. Igår var Tina Nordström där och lagade mat. Det tyckte jag var ganska roligt eftersom jag har spelat henne i vår parodi på oscarsgalan som vi gjorde i åttan. Håll käften, det är helt logiskt att Mat-Tina skulle befinna sig på oscarsgalan. Så det så.

Igår när jag skulle åka tillbaka till Uppsala var tågen så försenade att jag skulle missa minst halva min föreläsning, så jag vände om och gick hem igen. Nu sitter jag här i Huddinge fortfarande och försöker att hitta på ursäkter för att inte plugga. Till exempel håller jag på att lära mig själv att spela munspel. Snart kan jag hela Stilla Natt. Egentligen har jag förbjudit mig själv från att göra juliga saker förrän det är december, men det här är ett undantag. Jag har också mailat till ett företag som jag beställde varor ifrån för två månader sen utan att det har kommit. Nu har de i alla fall skickat nya varor. Namnet på den som jobbar på kundtjänst som svarade på mitt mail såg indiskt ut, vilket förklarar meningen "Thank you for your patients." Vad jag vet har jag i alla fall inte skickat några patienter till dem.

 

Min lillebror bakade en kladdkaka till sin flickvän igår. Jag köpte ett kg (drygt...) godis till mig själv. Värt.

Idag var det en jävla massa krångel med tåger när jag skulle ta mig till Huddinge. Det var inte bara att sitta och vänta på tåget jättelänge. Nej nej, tvingades springa runt över vad som kändes som halva Arlanda för att hitta stället där ersättningsbussen skulle gå från. Flygplatser är nog så förvirrande när man ska flyga, men ska man göra något helt annat är det ännu värre. Det enda positiva med det var att jag såg Hagrid på tåget sen. Antingen det, eller också har Jesus gått upp i vikt rejält de senaste 2000 åren.

 

Igår när jag var hemma hos Malin gick vi in på AVI:s hemsida och hittade Sohil och hans bröder, som numera ser ut såhär:

 

 

Det är svårt att förklara hur fantastiskt glad man blir av att bara se en bild av hur de ser ut nu. Däremot stod det lite nyheter som inte var så uppiggande. Bisu, den äldsta brodern, är sponsrad och går numera i privatskola. Sohil däremot, han går inte i privatskola och han dyker nästan aldrig upp i AVI:s skola och visar inget intresse av att lära sig något. Det är inte den Sohil jag känner. Därför har jag bestämt mig för att jag ska sponsra honom så att han kan gå i privatskola. Jag vill så gärna att det ska gå bra för honom i livet och om han fortsätter som han gör nu kommer det inte att göra det.

Den här helgen har varit en väldigt studentig helg. I fredags var det tenta som gällde, sen korridorsfest på kvällen. Det var ganska lugnt och inte så mycket folk, men nu luktar det ännu värre än vanligt och ser ut som fan. Kul var det i alla fall. På lördagen var det halloweenfest (också korridor, men inte min tack och lov) och det var helt sjukt. Jag gick dit i min banandräkt så klart, vilket visade sig vara en hit. Om jag hade fått en krona för varje gång någon sa "BANAN!" eller "BANANA!" (många utbytesstudenter närvarande) hade jag kunnat köpa minst en till banandräkt för de pengarna. Tydligen kände folk också ett behov av att tala om för mig att jag hade en banandräkt på mig. Det var väldigt snällt av dem eftersom jag inte var medveten om det innan de sa det.

 

Jag har aldrig tidigare varit på en fest där det var så mycket folk. Flera hundra människor var det. Polisen stod utanför och efter ett tag stoppade de folk från att gå in för att det var så många där. Till slut avbröts festen av att någon idiot hade sparkat sönder ett rör på någon våning högt upp, så det regnade i trapphuset. Sen drog vi runt på en massa efterfester där det var mycket lugnare och skönare och framförallt mycket färre människor. Idag har jag varit hemma hos Norrlandsmalin och lagat middag av kyckling som hon köpt för 15 kr på Ica. Äckligaste kycklingen jag någonsin har sett. Det tog evigheter att få loss det lilla kött som satt på benklumparna. Som sagt, det har varit en väldigt studentig helg. Efter flera sömnfattiga nätter är jag nu helt slut och tänker försöka sova, vilket jag förmodligen kommer att misslyckas fatalt med.

Folk som sitter på det yttersta sätet på bussen när det innersta är tomt
Mig själv (nej, jag är ingen jävla emo men det kändes arrogant att inte ha med mig själv också. Jantelagen ftw)
Rökning

Theon Greyjoy

Min trasiga taklampa

Ashley the girl

Folk som äter upp mina chips

Avsaknaden av tv-kanaler

Min tvättstuga

Måndagar

Tisdagar (förutom att jag har teater då, har bara alltid hatat tisdagar)

Tentaångest

November

Biljakter på film

Folk som äter mat som luktar mycket på tåget

 

Med lite sorg i hjärtat kan jag meddela att detta är den femtonde och sista 15-saker-jag-hatar-listan. Misströsta dock icke, så länge jag bloggar kommer den här bloggen att vara full av hat. För att förtydliga detta har vi här en sång: