Jag hade tänkt att tillbringa min kväll på en quiz med McGills queerklubb, men sen bestämde jag mig för att stanna hemma och plugga i stället. Därför sitter jag nu här och bloggar.
Tentan i beteendegenetik som jag tyckte hade gått helt åt skogen fick jag A- på. Jag förstår fortfarande inte hur det gick till och undrar om min tenta kanske förväxlats med någon annans, men jag tänker inte klaga. Det är fortsatt stressigt i skolan. Jag hade en till midterm i måndags och där är jag helt säker på att jag inte klarade mig eftersom jag kunde svaret på en av 35 frågor. Oddsen är inte med mig. Min sista midterm är den 17:e. Efter det är det dags att börja plugga till alla finals. Suck.
Annars rullar livet på. Halloween var helt fantastiskt. På fredagen var jag den galna kattanten på en fest med The Simpsons-tema och på lördagen var jag en zombie.
Vi karvade också ett par pumpor och bakade den godaste pumpapajen jag har ätit.
Man kan även göra batsignalen med den.
Annat kul som händer är att Sara kommer hit över jul och nyår och jag har lyckats hitta en vanlig jävla visp (alltså en visp som inte är en ballongvisp till skillnad från alla andra vispar här) på IKEA (där jag har varit för tredje gången sen jag kom hit; döm mig inte). Sen första gången det snöade har det inte kommit någon mer snö. I morgon ska det tydligen bli 19 grader varmt. Jag är något förbryllad över detta men så länge det kommer mycket snö i vinter så är jag nöjd.
Från och med nu ska jag sluta neglegera den här bloggen, annars kommer jag vara väldigt arg på mig själv i framtiden.
Jag har köpt biljetter idag, till Philadelphia i slutet av november och till Muse i januari. Jag känner mig väldigt nöjd över båda. I Philly ska jag fira amerikansk Thanksgiving med mina amerikanska släktingar. När det gäller Muse fick jag i morse reda på att Muse kommer till Montréal, två timmar innan biljettsläppet. Ibland har jag tur!
Jag har nu skrivit min första tenta här och det var den svåraste tentan jag någonsin skrivit (trots att en stor del av frågorna var multiple choice). Vår roliga men tydligen väldigt taskiga lärare ställde frågor på sånt som han nämnt i förbifarten under någon föreläsning och detaljfrågor på flera av de 16 artiklar vi skulle läsa till tentan. Jag hade i alla fall läst elva av dem, men jag kunde ändå inte svara på frågor som ställdes om de artiklarna. Jag har ägnat min kväll åt att tröstäta kladdkaka och pluggat franska. FML.
Förresten var det val i Kanada igår och det blev en ny premiärminister. Har de ens nämnt det på nyheterna i Sverige? Jag är inte supernöjd med valresultatet men glad att den förra premiärministern inte blev omvald. Han har bland annat tagit Kanada ur Kyotoprotokollet så att de ska kunna utvinna och sälja mer olja. Good riddance!
Här sitter jag en fredagseftermiddag och äter scones och dricker ett äckligt choklad- och chaite som jag försöker tvinga mig själv att tycka om för det var dyrt. Jag har långhelg eftersom det är kanadensisk Thanksgiving på måndag. Egentligen skriver jag bara det här inlägget eftersom jag inte har någon lust att plugga, så jag har ingenting vettigt att säga, men jag kom på att jag inte lagt upp mitt schema (tror jag...) så här har vi en screenshot på det:
Så ser alla mina veckor ut (utom nästa, då). Rätt soft, tycker jag.
I tio år hade jag en dröm. En dröm som nu har blivit uppfylld. Drömmen började när jag satt i en stuga i fjällen och tittade på Bruce den Allsmäktige. I en scen vid Niagarafallen tvingas han ha på sig en paraplyhatt.
Bilden ovan visar hur seriös och djup man kan se ut i en paraplyhatt. Väldigt seriös och djup, som ni ser.
Sådär ja. Nu kommer det ni alla har legat sömnlösa på nätterna och väntat på - bilder på min lägenhet!
Såhär ser det ut när man kommer in genom dörren. Japp, jag har ett kök i hallen. Till höger ligger badrummet.
Här är min fula och extremt nordamerikanska spis som jag hatar. Jag förstår inte varför de envisas med att ha såna här spisar på den här sidan Atlanten. Allt man spiller åker ned i spisen och luktar bränt länge. Jag spiller dessutom ganska mycket, som bekant. Dessutom får jag små elstötar av den ibland när jag lagar mat.
Här är själva rummet. Smockfullt som alla mina lägenheter, men är det ej smockfullt så är det ej min lägenhet. Världens i särklass fulaste soffa har jag dolt med ett lakan. Det funkar rätt bra. Som ni ser är min trogna följeslagare Fårfilten tryggt placerad på soffans armstöd.
Här har vi en bild tagen från andra hållet. Till vänster om hallet/köket ser ni IKEA:s billigaste golvlampa och min ena garderob. Den andra ligger i hallen precis vid ytterdörren.
Den här veckan har varit full av plugg, mensvärk och andra tråkigheter. Helgen har dock varit fantastisk. I fredags såg jag Habs (Montréal Canadiens) spela för första gången. Tyvärr förlorade vi med 5-1 mot Chicago Blackhawks, men det var kul ändå.
Idag har jag blivit bjuden på pannkaksfrukost och sen lunch av Mathieu och JP. Titta vad kul vi har det:
I kväll ska jag åka med astronomiklubben någonstans där det inte är så mycket stadsljus och titta på månförmörkelsen. Jag är väldigt taggad!
Tredje dagen var vår turistdag. Eller snarare, Joel-upplever-hur-det-är-att-resa-med-Linnea-dagen. Vad gör man då, när man reser med Linnea? Jo, man springer runt på inspelningsplatser för filmer/tv-serier hon tycker om och letar efter delar till en outfit hon ska använda i sitt fotoprojekt. Vi såg som sagt Järnjätten, men annars var detta var precis vad vi gjorde (min outfit är inte klar än så projektet är inte påbörjat än, bara så ni vet). För att skryta har jag varit på inspelningsplatser för Sagan om Ringen (flera), Harry Potter (flera), Doctor Who (flera), Merlin, Being Human, Hunger Games, Homeland och Game of Thrones (Nora har jag glömt någon?), men nu var det dags för den tv-serie som betyder mest för mig och som jag nog inte hade varit här utan: Orphan Black. Den råkar filmas i Toronto.
DYAD Institute:
Gränden bakom Felix loft:
Cosimas hus i första säsongen, som ska föreställa vara Minnesota (här hade min kamera dött):
Vi var på ett par till platser, men det fick jag inga bra foton på. Vi var ett tag på en av Torontos mest kända marknader, Kensington Market, där jag letade länge efter en kanadensisk kockeytröja som jag till slut hittade. Nu fattas bara resten av min outfit innan projektet kan påbörjas.
När vi åkte hem blev bussen försenad, så jag kom hem vid halv två på natten. Det var det värt. Jag tycker om Toronto. Jag kommer definitivt åka dit fler gången under mitt år här. Fast då kommer jag nog bo någon annanstans.
Andra dagen i Toronto var vår filmtittardag. Vi såg tre filmer:
The Idol
Palestinsk film om Mohammad Assaf, en kille från Gaza som vann Arab Idol för några år sen och inspirerade hela Palestina. Den var jättefin! Jag hade PMS så jag grät så jag fick ont i ansiktet.
Song of Songs
Väldigt märklig ukrainsk film om en pojke i en shtetl vid sekelskiftet, baserad på en yiddish folksaga. Den var väl okej, men konstig.
Being Charlie
Rob Reiners (Stand by Me, När Harry mötte Sally, Lida) senaste film om en tonåring med drogproblematik. Det här var den enda hollywoodfilm vi såg, men jag var inte besviken. Den var väldigt frustrerande men bra.
Tyvärr klarade inte en enda av filmerna Bechdeltestet. Detta var en stor besvikelse men sådant är livet. Det var åtminstone en extremt stor bredd på filmerna vi såg, framför allt eftersom den sista festivalfilmen vi såg var reviserad version av Järnjätten dagen efter. Den är mitt andra biominne och var min favoritfilm när jag var yngre. Jag kunde förstå varför jag tyckt så mycket om den och är nu nyfrälst. Det är dessutom alltid roligt när en stor mängd vuxna människor sitter och gråter till en barnfilm, vilket hände under Järnjätten.
Jaja, tillbaka till dag 2. På kvällen gick vi runt i Toronto och tittade på stan. Jag hade tyvärr inte med mig min kamera då så bilderna jag tog är dåliga mobilbilder.
Här är i alla fall CN Tower, Torontos mest kända byggnad:
Jag har varit väldigt trött de senaste dagarna, så jag har inte orkat skriva om Toronto. Nu är jag lite piggare! Eftersom jag har en del att skriva så delar jag upp det i tre inlägg. Här har vi det första:
Efter sex timmars bussresa kom vi äntligen fram till Toronto. I Chinatown åt vi de godaste dumplings jag någonsin ätit och sen gick vi till vårt hostel. Det var ett valdigt märkligt ställe. Det fanns ingen reception, men efter en stund dök det upp en man som luktade väldigt märkligt. Med "märkligt" menar jag inte marjuana utan typ bajs. Han tog oss i alla fall till vårt pyttelilla rum. Efter att vi suttit där en stund såg Joel en mus och sen hittade vi en musf'lla under min säng. Fräscht. Sen roade vi oss en stund med att läsa recensioner av vandrarhemmet online (det fanns i alla fall gratis wifi). Jag har satt ihop några av dem:
Verkar trevligt, eller hur? Det hade i alla fall ett väldigt bra läge och efter några månader i Indien är jag inte så känslig.. Vi vandrade runt lite i Toronto och sen släpade jag med Joel på spårvagnen till en Harry Potter-inspirerad bar som var jättemysig.
Om de allra första lektionerna var lite lätt duggregn av information så befinner jag mig nu i en hagelstorm. Jag trodde till exempel att jag hade bra koll på hjärnans anatomi, men tydligen inte. Nu ska vi bland annat lära oss namnen på väldigt många gyri och sulci. Vad har jag gett mig in på?! Det mesta är i alla fall intressant, vilket underlättar enromt. Nu har jag i alla fall helg och den ska jag tillbringa i Toronto fr[n och med i morgon. Jag och Joel ska gå på filmfestivalen där och kasta tomater på alla regissörer som gjort filmer som inte klarar Bechdeltestet. Eller okej, det kanske inte blir så mycket tomatkastning, tror inte det är Joels grej och det måste man ju respektera. Film ska det bli, i alla fall.
På en gata där nästan alla hus är grå bor jag i det enda orange huset, som dessutom har en blå grund med hoppande valar på.
Men bor hon i en källare? kanske ni tänker nu. Jaa, det gör jag. Halvkällare, kallas det. Så fort jag har skaffat några till lampor ska jag ta lite bilder inifrån lägenheten också så ni får se hur jag bor. Men varför har hon tagit en print screen på Google Maps i stället för att fota det själv? kanske ni tänker nu. Lathet, är svaret. Dessutom regnar det ute.
Så var den första skolveckan avklarad. I måndags var det Labor Day så jag var ledig. I tisdags hade jag mina första lektioner i Natural Disasters och Genes and Behaviour. Om jag tyckte att klassen i Human Cognition and the Brain var stor så är det ingenting mot naturkatastrofkursen. Det är over 600 personer där.
Man ser inte på bilden hur stor salen är, men den är enorm. Det finns tre utgångar. Ni kan tänka er hur det blir när man ska in eller ut. När kursen innan slutar ska 600 personer ut samtidigt som 600 personer ska in. De tar ungefär lika smidigt som om man skulle gå på ett flygplan samtidigt som de tidigare passagerarna ska av. Kursen verkar i alla fall fantastiskt intressant och kul! Beteendegenetiken verkar också intressant. Där är vi bara drygt 300 elever.
På kvällen på tisdagen var det Activities Night där man kunde gå runt och gå med i en massa klubbar. Det kändes som att jag befann mig i Pitch Perfect. Jag vet inte hur många klubbar jag gick med i. Jag funderade ett tag på att gå med i skolans quidditchlag, men då var man tvungen att vara med på någon uttagning. Det är en av skolans mest populära klubbar. I kid you not.
Några av klubbarna jag faktiskt gick med i är en queerklubb, en astronomiklubb och en kinaklubb (de var väldigt på och gav sig inte förrän jag gick med). I kväll är första mötet med astronomiklubben. Det blir säkert kul, men jag är fortfarande bakfull efter att ha tillbringat gårdagskvällen med mina kompisar Mathieu och JP (Jean-Phillippe hihi). Dags att ta sig samman.