Tror du inte jag vet det?

När Joel fyllde år fick han i present att vi skulle hitta på någonting tillsammans, bara han och jag. Han skulle själv få välja vad det skulle vara. Igår frågade jag honom vad han vill att vi hittar på. Jag föreslog att vi skulle gå på Skansen eller Gröna lund, men det ville inte Joel. Joel vill shoppa kläder.

 

Jag älskar Joel.

Det är min namnsdag idag och jag tror helt ärligt att jag har fått lika många grattissms som när jag fyllde år. Vad är detta? Känner mig priviligerad.

 

Det hölls en föreläsning om psykiatrisk immunologi på min praktikplats idag. Även om föreläsningen hölls på en nivå som var lite för hög för mig (och de flesta andra där, faktiskt) så var det väldigt intressant. Jag lärde mig bland annat att en inte ska hångla med personer med munsår, eftersom ens virus senare kan överföras till fostret när man är gravid så att det får herpes i hjärnan och utvecklar schizofreni i vuxen ålder. OBS: Något förenklad version.

Idag satt jag fast i över en timme hos polisen. Det var inte alls särskilt spännande, jag skulle bara skaffa ett nytt pass. Det är nu exakt tre månader kvar tills jag åker och jag är exalterad som aldrig förr. Eftersom jag grottat ned mig så mycket i detta kunde jag idag mer om kanadensiska visum än vår koordinator som höll ett möte för alla oss som ska göra utbyte i Kanada. Det skrämde mig lite. Jag har till och med bokat två konsertbiljetter till min quebeciska favoritartist i september. Förhoppningsvis har jag hittat en kompis till dess...

 

Jag skulle ut och springa idag, hade jag tänkt. Vädret var så dåligt att jag bestämde mig för att gå till det lilla gratisgymmet som finns här. Det är inte särskilt stort eller avancerat, men det är gratis och nära och det har egentligen allt jag behöver. När jag kom dit fick jag en trevlig överraskning: Gymmet var fyllt av tolv pensionärsgubbar som stod och spelade någon sorts golf på en matta på golvet. Jättekul... Jag sprang ändå. Blev ganska utstirrad, men så fick det vara. Jag kunde i alla fall distrahera mig med att mentalt skratta åt alla som det gick dåligt för.

Där hänger den och tittar på mig. Den bara väntar på att bli använd till mitt fotoprojekt.

 

 

Jag såg den i en affär i Gamla stan för nästan ett år sen. Sen kunde jag inte hitta den igen förrän jag turistade med min amerikanska syssling Kurt, då jag plötsligt fick syn på den genom ett fönster. Ibland har man tur!

Långhelgen är slut och det är jag också. Jag känner mig inte ett dugg utvilad. Som tur är så är det bara fem veckor kvar av praktiken och sen sex veckor jobb innan jag får vara ledig jättelänge. Tiden går ju fort. Det främsta jag åstadkommit den senaste tiden är att läsa ut den första Harry Potter-boken på franska. Nu ligger jag hundra sidor in på den femte.

 

Jaja, nu är det läggdags sen länge.